Mängdvecka

Helt plötsligt händer det. Jag har mindre ”akutjobb” på jobbet. Har däremot en hel del att plugga. Lillan är hos sin pappa 4 dagar denna vecka. Jag åker till landet i helgen. Jag har massa tid att träna. Och i min, än så länge, känslobaserade träningsplan står det mängd. Vilken tur! Det är som vanligt mycket av allt men jag tror inte berg flyttas och mållinjer korsas av att man tittar på Bonde söker Fru eller Hollywoodfruar eller vad det heter utan dygnet är till för att göra gott och ha roligt i förening. Basta!

Förra veckan skrapade jag ihop nästan 5 mil med ett tröskelpass, en morgonjogg, ett backintervallpass, ett distanspass och en progressiv långdistans. Det viktigaste av allt- 20 km utan att min ischias gick bananas. Kunde sitta normalt (nåja det är fortfarande mig vi pratar om) på ett flygplan i 3 timmar.

Den här veckan är tanken att jag börjar skärpa mig lite med kosten. Jag lovar att jag ska skriva om hur jag tänker och nej det är inte LCHF jag pratar om. Bara om att äta för både njutning och prestation och inte bara på infall som jag mest gjort de senaste månaderna. Jag testade idag och är helt förvånad över hur jämn energin har varit. Hur rackarns pigg jag varit och mest av allt- hur glad min mage är! Jag vet inte vad jag ska kalla det för. ”Energikost” kanske.

Planen för resten av veckan är:

Tisdag- yoga på Atmayjoti. In med den rutinen en gång /vecka.  Distanspass hem från jobbet. Ca 8 km.

Onsdag: morgonjogg in till jobbet.

Fredag: Backintervaller

Söndag: långpass: 30 km

Idag var det tänkt att jag skulle träna styrka. Det började blåsa och regna och jag tänkte på hur många som stannar inne på grund av sånt väder. Jag älskar det! Ut för en uppvärmningsrunda. Benen kändes så galet pigga så jag tänkte att en sväng runt Råstasjön gör väl inget. Väl där pep Garmin lite lägligt och jag tänkte att jag ökar lite. Hade mina nya Inov-8 Xtalon på som jag tycker är en rätt teknisk sko. Man får lättare ett bra steg men den är inte så stadig som adizero XT. Sulan är fantastisk- känns som den greppar marken.

Iallafall så var det bara att rulla på. Alla bekvämlighetslöpare höll ju sig inne så det var inte så mycket folk. Massa löv. Massa tryck i benen. Har ju haft några lugna veckor. Efter två pip noterade jag att det var den snabbaste 2-tusingen jag sprungit någonsin ”i en serie”- alltså att jag inte maxar men kör på en fart där jag ska göra ca 3 stycken. 4:45 / snitt. No sweat! Bara massa regn. Saktade ned och stretchade lite.

Jag skulle ju hem och lyfta kettlebell men never waste good legs och hårt pass på schemat imorgon och 20 km igår så en gyllene medelväg: 1 2-tusing till.

Swosch. Sa det väl inte med snabba löpares mått mätt men 4:40 utan att ta i för mycket i snitt på de sista två kilometerna. Att sen rulla på snabbt hemåt och ha ork att köra rygg och bål med kettlebells i hällregn ja det tar jag som ett besked att jag ligger rätt med träningen nu. Vilat bra och är redo för hårdare träning.

Vad jag laddade för det här passet med? En stor näve pistagenötter och vatten några timmar tidigare.

Övrigt kul den här veckan: Åka till landet och kratta den enorma tomten. Elda i brasan. Läsa bok. Första gången jag åker dit utan Lillan sen hon föddes och visst kommer jag sakna henne men jag ska passa på att läsa mer. Det kommer hända något superhäftigt med bloggen. Vi jobbar vidare med Tjejmarathon.Jag ska på ett otroligt spännande event inom företagshälsa på torsdag. Det är tentamensvecka i form av diskussionsfrågor på kursen jag läser. Och jag har a lot of stuff to do. Som vanligt. För att jag valt det. För det är livet.

Work hard. Play lots. Do good. Love and rest.

Veckans träning

För ett spännande projekt skulle jag idag fylla i hur en typisk träningsvecka ser ut. Väldigt svårt att svara på! Visst finns det ett grundtänk och en stomme men det blir ju lite som det blir.

Men den här veckan så ser då grundplanen ut såhär:

Måndag: Vila(löpning fre, lör och löpskolning och styrka söndag då passar det bra)

Tisdag: idag. Tänkte tusingar men behövde låta tankarna flyga så tänkte bara springa i tröskelfart de 8,5 km det är till dagis. Men det flöt inte på bra alls. Garminguden gömde sig så jag sprang på känsla och då går det alltid för fort i början. Sen kommer tre backar på väg till Sumpan och då föll farten och orken även om jag plockade upp den sen. Bra insats, men ojämt pass.

Onsdag: Nu är kläder och skor på jobbet så lika bra att springa dit igen då. Korta vägen- 6,5 km. Lugn morgonjogg utan kolhydrater för att testa det. Ja jag vet hur det kommer kännas. Uäk. Kaffe med cocosfett och ett ägg innan.  På kvällen har jag hämthjälp så ska försöka köra ett styrkepass eller något annat om jag hinner styra upp det. En del jobb att göra eftersom jag åker till Island torsdag lunch.

Torsdag: Lämna dagis, riva av ett så jobbigt pass jag kan på ca 45 minuter innan jag måste ta mig till transfern. Sen blir det stillasittande och middagar för så brukar det vara på konferenser.

Söndag: Har räknat ut att jag har förmiddagen innan transfern går att springa i Reykjavik. Långpass på Island. Hör ni hur fantastiskt det låter? Det allra tråkigaste är att jag inte kommer ha sällis av min Hjälte som ju läker ihop men jag ska ta mig ut en sväng iallafall. Ego ego. Egentid.

Sov gott i natt!

 

 

Sommarträningsplaner

Idag har vi röjt ur ett av småhusen här och raddat upp en lång rad med möbler som ska till tippen. Jag och min syster har storslagna planer för den här fina gården och var eld och lågor när vi räknade på sängplatser och vilka möbler vi skulle kunna använda.

Men i det första taget så ska vi lägga ut en del saker på Blocket. Slänga en del. Och renovera 2 hus. Nemas problemas.

Idag gick i återhämtningens tecken så jag passade på att handla mjölk i närliggande hålan Storfors på räcern. Det är 15 km dit och 15 hem. En backe åt vart håll. Gick rätt bra att trampa på idag. Eller vad vet jag hur fort det ska gå men försökte ligga strax över 30 km/h.

Imorgon är det backar som ligger på schemat. Riktigt jobbigt kommer det bli hur jag än gör eftersom jag sprungit 5 mil på mindre än 2 dagar och det är lite mer än jag brukar. Men jag är pigg. Man blir det när man är ledig och får sova på mornarna.

I övrigt så ser sommarträningsschemat ut såhär:

Denna vecka

Backintervaller tors

Simning – PREMIÄR!!! öppet vatten fre- kanske 1,5 km?

Lördag- tröskelpass nån mil sådär. Jag ska på årets första utekväll och vill vara vaken efter 22 så tänker inte träna mig sömnig direkt. Jag tror en Pearl Jam konsert kräver en utvilad Annie.

Söndag- styrka och rörlighet

Vecka 28

Måndag- om jag har barnvakt- 2tusingar x 5

Tisdag- styrka

Onsdag- tors- jag och Ebba är på äventyr så ingen barnvakt= ingen träning

Fredag- jogg

Lördag- ett maratonlångpass genom Jubileumsmaran. Försöka ligga i 5:50 fart i snitt

Söndag- Styrka och rörlighet

vecka 29-30 Mycket långbackar, något simpass, styrka ute (kommer skrapa och måla en altan så behöver inte så mycket mer än bålstyrka i övrigt). Cykla långt, köra ett långpass med mycket backar och jobba med långa intervaller. Mer terräng.

31-32 Åker upp till  Jämtland. 4e augusti springer jag Jämtlandstriangeln 47 km. En vecka senare- årets lopp- Axa Fjällmarathon. Så däremellan blir det lite terränglöpning på lederna runt Ottsjö och hålla benen pigga.

Efter det- vet jag inte än. Jag spretar. Jag har anmält mig till det kortaste lopp jag någonsin sprungit: Lidingöloppets 15 km. Jag funderar på Karlstad 6-timmars som verkar ett bra lopp att debutera på tidslopp på. Jag funderar på att testa ett triathlon.

Jag vet att jag har massa annat för mig- i september jobbar jag nästan uteslutande med vår Lidingöloppssatsning, jag går min Löpcoachutbildning och jag börjar en distanskurs i Idrottsnäringslära. Jag har en del att stå i som sagt.

Så just nu låter jag det bara rulla därbak i huvudet. Fokuserar på att vara ledig med min familj, bada, njuta och träna hårt när jag tränar.

Enkelt. Bäst.

Livet och magin fortsätter

Coyntha och Magdalena var så goa när vi började packa ihop i lördags. De frågade om jag någonsin vilade? Satt jag någonsin still? Utan att jobba med något. Producera något hela tiden?

Nja. Inte så ofta. Jag räknar de här heliga sömntimmarna varje natt som vila. Det är nästan, när jag får till det, 1/3 del av dygnet och det är så mycket jag vill göra i livet så det finns inte plats plats riktigt för att såsa runt. Kroppen är full av muskler som finns där för att de ska jobba. Hjärnan- den använder vi bara en yttepytte bit av och för varje steg jag tar framåt i livet, för varje dröm jag genomför, stor som liten så känner jag hur jag kommer åt nya delar av min mentala och fysiska kapacitet. Jag tror man blir piggare. Starkare. Sen februari och det fruktansvärda jag var med om då är jag både starkare och bräckligare. Modigare men lättare att fälla. Jag var så otroligt orolig för att något skulle hända under loppet och lättnaden jag kände när alla gick i mål för egen maskin, den är ett stort helande stygn i det sår som legat öppet i flera månader. Det var ett stort steg i läkningsprocessen.

Dessutom så rider man på en rätt fett skön våg när man är med och anordnar något så fantastiskt som Tjejmarathon 2012. Herregud det är så stort. Jag som då missade att se de flesta av tjejerna springa har gråtit floder av emotionell stolthet och fascination när jag gått igenom Görans fina bilder. Varenda en av er- vilken insats!

Så nej. Inte trött längre. Taggad. Har jobb med ekonomin kvar och två reportage att rodda med. Vi är med i Norrtelje Tidning idag- pappersversionen endast dock. Gladaste officiella nyheten idag, min fina Madde och David ska ha en litet underverk och även om jag vetat så bölade jag lite över det idag också. Precis som Madde skriver kan man inte ta det för givet och det mest naturliga i livet är ju det som är det mest fantastiska. Som man ska ära så ofta man kan. Är så imponerad av hennes ork i helgen. När jag var där hon är nu var jag galet trött och ville bara äta pizzasallad!

Så hej mitt liv igen. Hej min träning som idag får bli i form av cirkelstyrka innan mitt spinningpass med pyramider- två platser lediga- do you want it? Hej tidig morgon med Tigerfisen som har feber men sin vanliga energi. Hej kraft framåt, inspiration, ideer, ett ständigt litet leende i mungipan och nära till tårarna. Vi gjorde det!

Så imponerad av min kropp som bara öser på efter beställning. Det blev ju några mil där i lördags och en krasch men energin är tillbaks där den ska vara.  På topp alltså. Men jo jag ska vila. Över midsommar. Inte från träningen för det är dags att lägga i maratonväxeln nu. Svårt att träna för såna här ”fartgatlopp” men jag ska göra mitt bästa utan att tumma på Axa Fjällmaraträningen. Ja, jag är född i tvillingarnas tecken och vi brukar fixa rätt bra att göra två saker samtidigt. Jag har bestämt mig för att lita på min magkänsla istället för alla som säger att saker och ting inte går. Jag tycker 39 tjejer just i helgen bevisat att det mesta är möjligt. Så. Bra. Nu kör vi.

Träning denna vecka

Måndag: Styrka på gymet bland alla hårdingar på Fitness Club. Instruerar spin. Brukar spåra ur och jag tar ut mig totalt.

Tisdag: Beroende på om lillgos är sjuk och hennes pappa måste jobba så blir det fartlek till eller från jobbet.

Onsdag: Beroende på samma som ovan. Tänker progressiv distans. Om jag kan springa i nästan 4 fart på grusväg så borde det kunna gå rätt fort på asfalt någonstans. Måste nog bara komma på något att jaga som är lika viktigt som tjejer på klippor. Sikta på 15 km ca.

Torsdag: Roddar ett litet kalas för Ebbas dagiskompisar. Ungefär som ett intervallpass tror jag.

Fredag: Tusingar i Värmland. Försöka sikta på 10 stycken med 1-2 minuters gåvila emellan. Totalt 15 km.

Lördag: Feta backintervaller i skidbacken. Köra tills jag  är slut.

Söndag: Styrka på morgonen

Ni kikar väl in under filken Fina grejer till Salu? Dit kan ni även räkna en Garmin 110 som bara ska repareras. Kommer med pulsband och laddare. 500 kr.

Nu tänker jag bjussa på några fina bilder som Coynthas man Göran tog. De som jag satt och bölade framför imorse. Se och njut. Kämparglädje, envishet, teamwork och endorfiner!

Fina Coyntha med alla som sponsrat henne skrivna på kjolen!

Johana och Madde vid målet. Eller två frysta teletubbies?

Hela vägen från Arvidsjaur- Helena, Marléne och Lisa

God mat på alla stationer

Starten

och den bästa bilden av alla. Där Jättelångt betar av detta efter ca 10 km, gör Tjejmaraton det med ca 4 mil i benen. Alla tog sig över detta. Med onda knän och stukade fötter. Respekt!!

One step closer och älska Ursvik

Det är så man får se det. Ett steg på vägen mot mitt snabbare jag. Varje resa, även den längsta börjar med ett första steg.

Varje träningspass börjar med ett steg. Ja det är en massa annat också förstås. Idag var det ett fusk som började dagen- satte på SVT barnkanal och slumrade medan lillan tittade på tecknat. Jag behöver få en morgon där jag ligger i sängen lite längre. Jag är dubbelt så glad då när jag väl går upp. Hon är jätteglad- vi tittar inte så mycket på tv annars.

Sen var det det där med frukost en timme innan löpning. Det blev en halv portion gröt, ett ägg en halv banan och kaffe. Det försvann nog i en lilltå för jag var galet hungrig sen och det kändes som att springa på tom mage.

Bästa farbror till lilltroll bor granne och där finns lilla 6-månaders kusinen så barnvakteriet löste sig galant. Tycker det är så tråkigt att behöva lämna bort henne en halv dag för att springa 90 minuter.

Iväg i det bästa vädret, 8 grader, lätt regn och mulet. Ursvik hägrade och jag hade ställt in mig på en lätt jogg dit- 1,7 km. Sen 10 lätta snabba, glada kilometrar och nedjogg tillbaks. Så blev det nu inte. Jag är helt ur fas med tung och lätt träning och det är dags för vilovecka säger benen. Jag säger ”vi kör hårt en vecka till sen är det kortvecka”. Vi får se. Jag är så fantastiskt glad över att den inte säger ”aj” längre. Alls. Någonstans.

Iallafall. Jag springer bäst med folk bakom mig så tog rygg på två grabbar och sen smet jag förbi dem precis innan backen mellan 1-2a kilometern. Den sätter nivån för Ursvik och jag kunde ju inte stanna när jag sprungit om? Ren teknikglädje uppför där när jag trampade iväg. Tuggade på och fram till 7 kilometer kändes det ok och det var terrängglädje nästan hela vägen. Men sen stummade jag totalt. Pulsen låg högt uppe på 162 som är nära 90% för mig. Uh uh. Men inte obehagligt. Kollade inte så noga men tror hela 10 km tog 57 minuter. Men jag tänker, jag som aldrig sprungit ett millopp, att med lite mat, lite vila och lite asfalt så kanske jag kan springa 10 km på sub 50 minuter? Va? Vad tror ni? Shit om man skulle våga testa sig själv på den distansen någongång. Aldrig hänt!

Tog mig hem och hämtade min lilla gofis och har haft en helt egen eftermiddag bara jag och hon. Storhandlat- som vi gör som en lek. Gjort egna inbjudningskort till hennes kalas. Bara hängt. De dagarna är superviktiga för mig och för henne också. Ingen telefon, ingen dator. Jag svarar knappt i telefon om det ringer då.

Angående veckans träning så tycker jag att det varit rätt bra ändå. Jag har släppt allt vad registrering heter. Däremot planerar jag desto mer.

Måndag: Lätt jogg 5 km och styrka. Onsdag: 2,3,4 min intervaller och 5 km distans totalt 13 km. Fredag: 11 x 400 meter samt upp o nedjogg totalt 9 km. Söndag:13,5 km i snitt 5:50 tempo tror jag.

Nästa veckas träning:

Måndag:Styrketräning med Magnus

Tisdag: löpning. Gärna Ursvik igen. Får se vad jag hinner på jobbet…

Onsdag: Ledig. Hm. Hammarbybacken kanske? Någon kräkjobbig form av löpning iallafall.

Fredag:Håll i hatten. Jag ska cykla 5 mil mountainbike. På Roslagsleden. Ja, jag ska cykla Tjejmarasträckan. Intressant. Jag är fruktansvärt feg nuförtiden och kommer nog hittas i fosterställning i något lingonris.

Lördag: Tänkte nog köra lite styrka

Söndag: Vi får se. Det står en cykel här som nog ska testas men jag tror jag kommer vilja springa något fort och jobbigt och sen umgås med gofisen.

Låter det flumflum? Ingen plan alls? Jo jag vill få in ett intervallpass med 8 tusingar. Ett distanspass i terräng. Ett lite längre med stegrande fart. 2 styrkepass men jag pusslar in dem efter hur vardagen och kroppen känns. Reviderar varje dag. På så vis håller jag mig både skadefri och träningssugen hela tiden.

Som vanligt lite söndagsfilosofisk. Det är så mycket jag vill göra och jag har ett sånt enormt behov av att vara själv ibland. Jag smiter ned på golvet med min skumrulle och låter den sträcka ut bröstryggen och känner hur det lossar både fysiskt och mentalt. Tycker tiden går så fort och kommer på mig själv att leta efter sånt som är beständigt. Jag längtar till Värmland som är det mest konstanta i mitt liv. Det som alltid funnits där. Jag älskar väderrapporten på P1. Väderrapporten är så neutral. Det är inte bu eller bä. Det är bara väder. Brukar passa på att lyssna på den och göra andningsövningar samtidigt. Alla sätt bra utom de dåliga.

Går in i en galen jobbvecka med samtida förberedelser för Tjejmarathon. Allt jag valt in, allt älskar jag. Så glad att jag fått trampa stigar för mig själv ute i skogen idag. Jag. Mina fötter. Mina lungor. Mitt duktiga jämnslående hjärta.

Laddad.

Ha en fin vecka!

Ny vecka, nya mål, nya äventyr, ny cykel!

Jag vill aldrig åka hem från Värmland. Jag älskar min vardag men lugnet på landet är magiskt. Det är inte praktiskt möjligt för mig att flytta från Tokholm nu när jag är separerad så jag njuter så mycket jag kan när när jag får vakna till fågelsång  och lantluft.

Imorse satt jag på trappen ut mot trädgården och skogen, i solen med en kopp kaffe och njöt. Ebbas frågesprutande i ena örat och fåglarna i den andra. Mumma för själen!

Nu väntar en fantastisk vecka! Två dagars jobb och sen går morgonflyget till Östersund på onsdag.

Veckans träning har inte varit något planerat utan gått helt på dagskänsla. Tycker fortfarande att allergin är ett riktigt sattyg men när jag väl tränar känns det ok.

Har ändå lyckats skrapa ihop en morgonjogg, ett distanspass på 19,5 km, backintervaller med upp o nedjogg om totalt 11 km och idag en kort jogg och sen körde jag slut på benen med utfallsgång, grodhopp och jumpsquats med 8 kilos kettlebell.

Den här veckan handlar om att spara sig inför helgen. Workout Åre lämnar inga muskler oberörda. Att reka på skutan på torsdag, kanske lite mer på fredag, träna fredag kväll, lhela ördag och sen springa 3 timmar på skutan på söndag. Ja min kropp är liksom inte riktig där än efter några hängiga trasiga veckor.

Nudock är jag på väg upp igen! Jäklar vilken nytändning. Två viktiga saker har hänt i helgen:

1) Jag har beställt cykeln. Oui. Les bicyclet. Les manifestacion de mon ego. Och så fort jag gjorde det så kände jag att ett stort steg mot ironman var taget. Ett steg mot vanliga triathlon. Kanske ett duathlon. Ökad möjlighet till mängdträning och alternativ träning. Långa cykelpass längs vägarna mot Loka och Nykroppa.

2) Jag har bestämt mig för att träna mot Axa Fjällmarathon. Inget annat. Jag var inne på att persa på marathon och eftersom jag bara sprungit två och perset är 4 timmar (9 år sen- min debut) så kommer jag ju persa hoppas jag men att sikta på 3.40???? När jag mentalfirade mitt fixade hjärta igår så insåg jag hur nyss det var som jag började träna mer seriöst.Jag måste ge det tid.I år lägger jag grunden för nästa år. Men att sätta knasiga hårda tider såhär tidigt det kommer inte funka. Det är ca 7 veckor till Jubileumsmaran. Däremellan arrangerar vi världens första Tjejultramarathon och är det något jag jobbar på är det att ta bort prestation på för många områden.

Därför ska jag träna mina intervaller, snabbdistans, tusingar, stegar, olgor och allt det där men fokus är att bli snabb i terrängen, jobba med backträning och ladda för att göra mitt bästa bästa Axa Fjällmarathon jag kan. Jag ska ösa på nå bövulskt på maran också och krypa ut från Stadion men att sätta ett tidsmål som jag inte ens fixar att springa 22 km i det verkar lite knasigt.

Så med den långa harangen skulle jag säga att fram till onsdag så blir det ett lätt fartlekpass på tisdag med lite styrka. Sen ööööööser vi hela helgen och jag hoppas ni hänger med på plats eller följer bloggen för det bästa träningseventet i Sverige vill ni inte missa!

Nu ska jag googla trampor till min nya cykel! Ha en fin kväll!

Återhämtning över- hårt arbete väntar

Nu har det gått två veckor sen TEC. Jag har sprungit en sisådär 23 kilometer totalt på de här 13 dagarna fram tills igår. Har känt mig pigg i kroppen men i övrigt har det varit för mycket av allt så det har varit bra att ta det lugnt med träningen.

Med PwC Fun and Charity Run avverkat blir det lite lugnare på jobbet och jag har ingen avsikt att fylla på de luckorna. Hellre jobba mindre och ha mer tid för Tjejmarathon och min egen träning.

Det är 11 veckor till Jubileumsmaran och 4 veckor till WorkoutÅre. Till WorkoutÅre måste jag ha ben som klarar skutan två gånger på 4 dagar och gärna att orka vara med på flera av alla de inspirerande pass som hålls. Uthållighet är inte mitt problem så mitt träningsfokus är på fart och backuthållighet just nu. Samtidigt fokus på att ha stabilitet och styrka för att bibehålla en bra löpteknik och smidighet och rörlighet som ju inte är mitt problem direkt. Skademässigt är det min nerv som trasslar men nu vet jag om den och behöver inte bli överraskad som jag blev efter 3 mil på TEC. Hur jag ska få bukt med den vet jag inte än och har inte fått några raka svar men hoppas få en tid hos Kiropraktorkompaniet i veckan. Jag har inte lyckats ta mig tiden efter TEC med allt annat att ta mig dit men sätter stort hopp till att Micke ska kunna komma med ny input till vad det är jag ska göra för att få bukt med den!

Så med det sagt så var det dags för backträning igår. Sicken tur då att jag var på Lidingö! Medan tjejerna tuggade på i spåret så passade jag på att se vad den här beryktade Abborrbacken hade att erbjuda. Jag räknade ut att jag inte skulle hinna med 10 vändor och hinna tillbaks tills vinnarna skulle gå i mål men med 4 km jogg dit, 6 vändor upp och ned och jogg tillbaks skulle jag ha tid att slappa i solen och se både dam och herrvinnarna gå i mål på 26 och 50 kilometer.

Backen är 550 meter lång och toppen mäter 48 meter över havet. Gott så. Kom dit via andra sidan och mötte massa löpare på väg ned efter bataljen uppför. Mötte tjejerna när jag var uppe på toppen och hann heja på dem! De såg fräscha och pigga ut.

Jag fortsatte ned och fick nog kommentaren ” du springer åt fel håll” sisådär en 3 gånger :). Sen började jobbet uppför. Jag hade bara 5 kilometer i benen och jag vaknar liksom inte till förrän efter en mil så klart det var segt. Upp och vände ned. Ja det finns inte så mycket mer att säga än att jag tog mina 6 vändor och den sista var tung såklart men..helt ok!

Lycka är att le genom tårar när du gråter men likaså att orka pinna på efter att ha trampat 2,5 kilometer backe. Jag joggade tillbaka över Lidingö Golfbana sneddade nedanför Karins Backe och hann se alla fyra tidsvinnarna. Alla som går i mål är ju vinnare!!

Hann också krama om mina Lidingövänner, Anna Tarandi, Jessica Lindén tillika speaker och Niklas Andersson som jag plågar med Lidingöloppet on Tour frågor jämt i ständigt! :). Dessutom Rafael Askros som fixat platser till tjejerna – TUSEN TACK igen!

Veckans träning

Målet är att köra 4 löppass i veckan. Mer går inte just nu med en liten tjej. När jag blir pensionär, då kan jag nog börja träna mer som de här Kajsa Berg och de andra ultrarävarna!

Måndag 400- ingar. Kommer bli en chock. 10 stycken på vår löparbana här bredvid. Springa fort, hur var det nu?

Tisdag- vila med rörlighetsträning. Mycket öppnande rörelser.

Onsdag- Distanslöpning med jobbet.

Torsdag-styrka med kettlebell

Fredag- tänkte backintervaller i Hammarbybacken tidig eftermiddag? Någon sugen?

Lördag- vila och heja fram alla jag känner på Kungsholmen Runt. Hjälten springer 10 km!

Söndag- lugna 25 km med Tjejmaragänget om intresse finns. Om inte så kör jag en 15 km stegrande själv. Att öka tempot mot slutet på ett längre pass ger mycket.

Japp. Det var planen. Nu ska jag genomföra den bäst det går.

Idag står det utflykt med Ebba på schemat och sen deklaration ikväll. Sen sova.

Långpass med magi

Jag vågar inte riktigt tro att det är sant. Jag är inte helt inne på att formtoppa just nu heller. Jag vill vara riktigt nedtränad och trött nu och har inte riktigt tid att sätta mig i det tillståndet. Efter dagens halvmara så ville jag bara fortsätta. Benen kändes pigga och jag hade gärna rusat på tills lungorna gav upp. Men jag har en plan för att fortsätta trötta ut mig själv och sen gå på en fin nedtrappning som kommer handla om vårjobb på landet och att trampa in ett par nya skor. Just nu har jag inga skor att springa TEC i och för att vara helt ärlig så vet jag inte hur TEC banan ser ut eftersom förra året var någon avart. Ja ja. Jag har 8 varv på mig…

Men idag vill jag skriva om magi. Om utmaningar. Om att lyfta sig själv och som ringar på vattnet inspirera andra. Det som gör att jag får lite gåshud och gissningsvis kommer att vara bölig och rörd vid starten på Tjejmaran. Att arrangera det här loppet och hålla de här långpassen möjliggör att få vara med när människor utvecklas. Att få vara med när nya vänner möts. Att se människor ödmjukt nästan ursäkta sig och braska för att de inte kommer orka, och sen bara höja sig över sina egna tidigare tveksamheter, slå distansrekord. Våga haka på en fart man inte brukar springa i och göra så gott man kan.

Det har blivit en del av kärnan för mig i att jobba med det här loppet. Det är det som får mig att bli helt varm inombords. Jag bara njöt idag. Alla tjejerna var så fantastiska, så positiva, modiga och tuffa. När vi mötte TSM var jag så stolt över mitt gäng. Extra kul att se Carina leda TSMgänget som ska springa TEC 100 om två veck..nä 13 dagar!

Att säga att man sprungit en halvmara är rätt intetsägande. Löpning och prestation, utmaning, mod är inte absoluta värden. Att våga haka på ett långpass, att våga fortsätta, att bita ihop och ta i, att springa längre än man gjort på flera månader. Det är att utmana sig. Det är att växa. Att få vara med som lots, guide, arrangör till ett lopp där allt detta möjliggörs för ett stort antal fantastiska kvinnor- det är helt klart bland det bästa som jag får vara med om i livet. Jag är så otroligt tacksam och hade så trevligt idag. Jag bara njöt och bubblade.

Veckans träning och nästa:

Ja vad kan jag säga? Ett bra fartlekpass, en återhämtningsjogg, ett styrkepass, ett galenpanna mara-intervallpass, en lugn halvmara. 78 kilometer. Distansrekord alla kategorier. Inte i närheten av max. Herrejäklar vad jag är taggad för att springa in den här våren så det bara sjunger om det.

I veckan gäller det att ducka påskgodis, äta bra, sova bra och träna rätt hårt fram till torsdag. Vi har en bra backe på landet som jag tänkte trötta ut mig i. Hoppas få till en träningsdejt med både Magnus och Sara också. Jag vill att Magnus tittar på min löpteknik, han är fenomenal på det!

Självklart är det späckat schema på jobbet också! Mitt liv, mina val, full fart, underbart!

Den sega maskinen i maskinbacken

Utvilad. Smaka på det ordet. Det smakade gott med morgonsol, trollunge och dubbel grötportion imorse. Det betyder så mycket. Jag vaknar utvilad, med bra vilopuls men är fortfarande så urlakad. Så o-jag.Seg och trött men känner varje dag att jag blir piggare ock piggare.

Första veckan efter en sån här bläcka på väg mot sitt ”årets lopp” är det en fin avvägning att inte gasa på för mycket så man får återfall och samtidigt så skulle den här och nästa vara rätt tuffa mängdveckor. Jag vill köra på rätt hårt för att kunna få superkompensation och kunna trappa ned sista två veckorna.

Dagens pass är courtesy of min syster som skaffat en liten hund av något slag och passade Ebba medan jag sprang. Utgick således från nära Odenplan och visste att det där ”liljansskogen” ligger inte så långt bort. Värmde upp med tio minuter. Sen tänkte jag köra fartlek i 1000-ing style och hamnade där jag varit med Running Sweden förut. Vid maskinbacken. Idag tänkte jag att jag kunde testa upp på 90% så släppte på ordentligt. Tyckte jag. Bappedi. Det gick väl i 5 fart då ungefär…men kuperat var det iofs. Sen kom jag till maskinbacken och hittade en snurr som var cirka 1 kilometer. Med just den backen. Huva. Det var så segt i benen.Men det gick faktiskt lite lättare än förra passet.

Min Garmin är ju trasig och jag slog av Runkeeper säkert 4 gånger men tror jag landade på strax över milen.

Veckans träning och nästa

Är således rätt nöjd med att jag efter att inte orkat gå utanför dörren nästan förra veckan klippt 57 kilometer denna vecka. Grundhälsan är stark! Dock har jag inte kört ett enda styrkepass men det blir det ändring på i veckan:

Måndag: styrkecirkel hemma på kvällen, så gott det går. Hjälpt av bamsepussel.

Tisdag: Någon träning efter jobbet om jag hinner.

Onsdag: Distans med jobbet.

Torsdag: Bål hemma. Och lite yoga.

Fredag: Årets hittils tuffaste pass alla kategorier so oh help me God: 25 tusingar. Magnus förespråkar dem väldigt bra här. Det är inte galenrusning i 25 km. Det är 25 fokuserade, kvalitativa kilometer. Jag gillar det. De funkar. Ska jag ändå springa långpass kan det få vara lite styr på det. Faktiskt. När jag ändå springer själv.

Söndag: En njuthalvmara med Tjejmaragänget. Blir ingen Mussetid. :). Men vi kommer ha så trevligt i solen jag beställt.

Räknar med att landa på 68-70 km denna vecka och sen är det nedtrappning mot TEC.

Om ni inte tycker ni känner mig så har Mattias Reck intervjuat mig här i sin blogg. Jättekul att få vara med. Det var bra för skallen att få svara på vad jag gör och står för. Tack Mattias, ännu ett forum där Tjejmarathon syns!

På väg uppför alltså. Inte 100% men på väg. Ha en toppenkväll och tack för att ni läser! 🙂

Vårens första backpass och veckans träning

Det var länge sen jag tränade backe. Kom jag på igår. Solen var på väg ner, luften hög och frisk och Sumpans fd skidbacke, som nu självklart är belamrad med hus låg och väntade på att bli tillplattad.
Tiden var knapp men 7 vändor i den 300 m långa backen borde jag få till, tänkte jag. Min hjälte hade delar en ny spellista som jag drog igång. Och iväg. Först 1,5 km i 4:56 tempo och jag var frestad att bara fortsätta springa på flacken så fort jag kunde men vek av för första intervallen. Känner mig lätt i andningen men tung i kroppen. Vilket stämmer – jag väger 4 kilo mer än i somras. Och det är knappast muskler som ju skulle sitta bra utan livsnjutning… Jaja.
Ner igen. Och upp. Njöt av den där kramande känslan i lungorna när mjölksyran stiger i musklerna. Mycket skönare efter en backintervall än efter en flackintervall.
Såg ända bort till nya arenan.
Kände mig stark hela vägen och höll ungefär samma tempo! Ett glädjepass kort och gott!

Veckans träning
Det blev en helt ok vecka trots sträckningen i låret, men KORT!
Måndag: 10 x 200 m intervaller
Tisdag: crossfitcirkel med Magnus
Onsdag: 5 km snabbdistans innan jag bröt
Lördag: 15 underbara km med Tejmara gänget och lite bålstyrka.
Söndag: 6 km med backintervaller.
Därtill lite yoga varje dag.
3,1 mil denna vecka och dags för mer mil alltså.
Jag springer sällan 2 dagar i rad, tycker det är onödigt om det inte är ett återhämtningspass eller backtoback. Mitt liv funkar inte på ett sånt schema.
Så måndag styrkecirkel.
Onsdag intervaller med Running Sweden
Torsdag: bål och yoga hemma
Lördag: Ultrapass ute vid TEC-banan. Min dröm är att springa där 4 varv o sen 1,2 mil till bara för att mentalt ha sprungit mer än 5 mil men får se hur mitt vänsterben mår.

Ha en riktigt fin dag!