Hur många måsten har du?

På semestern pratar många om att strunta i sina måsten. Men ”måste” är ett ord som jag hör rätt ofta ändå. Vad det än är för dag. Jag använder det för ofta också. Jag får ett kvitto på vad jag säger eftersom jag har ett litet eko som tar efter ord jag brukar. Det är mycket ”måste” för att vara 3 år gammal.

Inlägget jag skrev igår hackade jag fram för jag försökte undvika ordet ”måste”. Man har väldigt få måsten, om man bara kan ta konsekvenserna av att strunda i dem.

Om man har många måsten som tynger i vardagen tycker jag semestern är ett fiffigt tillfälle att fundera på vilka som verkligen är måsten?

Vi måste andas, vi måste äta och vi måste sova. Vi måste jobba också. Ja kanske inte och jag är ett stort fan av barterekonomi men har inte ork att omstörta hela samhällsordningen och det är rätt ballt att betala skatt. Ballare om man fick bestämma exakt vad det skulle gå till men ballt att vi har det sociala system vi har. Efter 7 år utomlands lär man sig uppskatta det.

Iallafall. Sidospår. Där slutar väl ungefär måstena. Sen skaffar vi måsten som är kopplade till hur vi vill ha våra liv. Jag vill ha ett väldigt rent golv hemma, därför måste jag städa nästan varje dag. Jag ville ha en stor valfrihet av jobb och lära mig mycket olika saker och inte sluta när jag började jobba- därför var jag tvungen att vara osocial och jobba och plugga hela tiden. Då sa jag ofta ”jag måste jobba” och ”jag måste plugga”. Och visst blir det bökigt att säga att ”jag har gjort ett val som gör att jag ikväll, trots att jag känner ett visst motstånd, väljer att läsa en bok om avfallshantering (sjukt intressant jag lovar!!) istället för att umgås”.

Jag vill springa långt. Högt. Jag vill bli en triathlet. Jag vill vara världens bästa mamma. Jag vill göra saker för de som har det sämre än mig. Hjälpa andra. Jag vill vara en väldigt duktig hjälpsam revisor. Jag vill också hjälpa andra att utmana sig själva, våga saker. Jag vill vara en bra vän och jag vill nå mål som jag satt upp för mig själv.

Det är inga måsten i de här viljorna. Det här är mitt liv. För att vara och göra allt ovan så krävs det en del. Jag måste göra en del saker för att uppnå det jag vill. Men i ett enskilt ögonblick, i ett vägskäl. Om det så är att välja att cykla eller springa. Äta fisk eller kött. Så finns inga måsten. Vill jag inte ha måsten. Jag vill ha val och jag vill ha kontakt med varför jag gör de val jag gör.

Speciellt löpningen ligger det lite måsten runt. Som är helt onödiga. Som jag skrev igår, bara man kopplar an till varför det där jobbiga passet som står på schemat ligger där så försvinner ”måstet” och valet blir tydligt. Jag tror det är många måsten som ska bort. Ordet är bekvämt, men känslan vi ofta förknippar det med är nog rätt ofta onödig!

Vad har du för måsten? Vems är de? Kan du, utan att rabbla en hel ramsa för att undvika ordet ta bort några måsten en gång för alla?

Cyklingen som blåste bort

Idag skulle jag cykla en sväng. Jag hade tvättat innertaket på altanen med högtryckstvätt hela dagen och axlarna värkte. När jag var dyngsur kom jag på att jag kunde ta på våtdräkt och gummistövlar. Gummihandskar och huckle därtill och fick lite konstiga blickar. Ryggen kändes som den skulle gå av och nerven skrek. Och det galna då är att om jag sätter fast fötterna i en svindyr ställning av aluminium och karbon, sätter mig som en banan och använder bara ca 40% av mina muskler i en position som framkallar mjölksyra på några minuter- alltså cyklar, då blir nerven glad.

Jag trampade iväg längs väg 237 och kände att vinden var lurig. Vips kom det kastvindar som slet i framdäcket från höger. Kändes som cykeln for ut i vägen och det var otroligt obehagligt. Efter ca 1 mil swoschade en långtradare förbi samtidigt som en kastvind tryckte mig ut på vägen. Dålig teknik säkert men så kändes det. Då räckte det. Risiskruttis pappa och farmor var på väg tillbaks med bilen från stan och fick plocka upp en darrig Annie.

Istället fick just Risiskrutti följa med på en ”jobbingtur” med jobbingskor och allt. Hon vill så gärna. Vi skulle jogga runt fyrkanten som är 800 meter. Och hålla handen. Det tog väl en kvart. Men det var så många stenar som vi ”måste slänga i diket”. Där kom det igen, ”måste”. Men ni fattar. Inga måsten alls!

Ha en fin kväll. Bjuder på mina olika munderingar från dagens jobb och självklart från bästa jobbingrundan!

20120724-213348.jpg

20120724-213413.jpg

20120724-213428.jpg

20120724-213435.jpg

Om Annie
10% Ultra. 20% mountains 10% water 10% yoga 10% asphalt 30 % trailblaze. 10% music. 100% love.

9 Responses to Hur många måsten har du?

  1. Nina L skriver:

    Å Annie, så mycket rätt och klokt. Just idag började ett nytt liv för mig, ett utan en stark och god människa som genom sin blotta existens gett mig den där självklara känslan av att mina val är mina egna och att de måsten som finns är av godo för att leda mig rätt. I sorgen planerar jag för att göra den generositeten och tilliten rättvisa. Kram!
    Ps. Kanske cykla med stenar i fickan vid blåst.

    • Annie skriver:

      Åh Nina !!!!!! Svårt att sätta ord på medkänsla men du vet att jag känner med dig i sorgen. du är så klok! Varma kramar

  2. Ingmarie skriver:

    Man ”måste” verkligen ingenting. Man kanske bör, men måste? Nej… Klokt att inte cykla vidare!

  3. Katarina skriver:

    Så bra skrivet om ”måsten” och val man gör. Även det tidigare inlägget om att höja blicken var riktigt bra skrivet. Ha en fortsatt bra sommar!

  4. Carina skriver:

    Fint inlägg!! Måste är verkligen ett tråkigt ord. Många gånger går det faktiskt att byta ut rakt av mot vill. Fysiken så mycket bättre!!

  5. Wanja skriver:

    Klokt som vanligt🙂
    Det finns ju måsten av olika slag även om måste har blivit ett så negativt ord. Jag måste tex mysa massor med mina barn (även om de ser det mer som ett nödvändigt ont numera…).

    Annars håller jag med, jag ägnar semestern åt att klura på vad jag vill i höst och det kommande året. Vad vill jag lägga min tid på och vad vill jag åstadkomma, åt villet håll vill jag färdas? Jag vet inte riktigt men jag har bestämt att grunden för det jag gör ska vara:
    Jag vill
    Jag gör
    Jag är
    Istället för måste eller försöker osv, inspirerad av ett inlägg från Madde.

  6. Malin skriver:

    Så himla klokt! Detta är en av de saker jag funderat mycket på i sommar, och jag instämmer verkligen att måstena måste bort🙂 Semester har varit funderingarnas tid och det är mycket varför? Varför gör jag si, varför tänker jag så? och Vad vill jag, vad behöver jag göra för att komma dit? Inspirerande inlägg att tänka på i mina vidare kluranden🙂

    • Annie skriver:

      Heja dig! Hoppas du kommer fram till något spännande :)! Ja lite större projekt kan man behöva klura på och känna in. Lycka till!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: