Rektopptur på Åreskutan i sockersmör

Som jag skrivit om tidigare så tar det ett tag för mig att komma igång. Ingen avvikelse från det idag. På slätlöp ca 8 km. Uppförs- tja 400 stigmeter innan jag såg något ljus i tunneln. Att börja springa tvärs uppför är väl vardag här i Åre men mina lår surade till rejält.

Innan vi stack iväg var inställningen och inputen från de flesta att det var för mycket snö för att göra en topptur. Men när vi gick till Magnus bil för att spara några stigmeter och köra till Tott så sa vi att vi testar toppen. Vi är ju inte rädda för lite snö heller. Lite snö…

När vi svängde av mot toppleden så blev vi varse att det var rätt mycket snö. Och det var underbart! På de flesta ställen var det bra packat ”socker”. Bara att tugga på uppför alltmedan den redan magiska utsikten blev bättre och bättre. Inte ett moln. Vi gick i lugn fart och snackade om ditten o datten som vi alltid gör. Och garvade och sa ”hur jäkla bra är inte det här???”. Sen sa det ”slurp” då och då när hela benen rasade rätt igenom. Ju högre vi kom, ju rivigare blev snön. Magnus blödde på vaden och jag på knäet efter rivig is. På sina ställen rann det lite oroande under snötäcket men vi klarade oss från att plumsa. Ju närmare toppen vi kom desto lättare kändes benen. Vi bara NJÖT! Stod där på en vertikal vägg av djupsnö där sommarledsmarkeringarna bara syntes i toppen. Fjäll, sjöar och fjällbygd i en så vacker panoramavy att det nästan gjorde ont.

Väl uppe möttes vi av fyra stycken kulörta skidåkare som knatat upp på hudar. ”Men nu har ni väl kommit fel” sa de roat. De undrade vad sjutton vi höll på med och var vi på konferens eller vad? Vi fick förklara och sen var det dags för utförslöpning. Min bästa enklaste födelsedagspresent.

Ned till kabinbanan var det bara att rulla på steget i den djupa snön. Nedför tusenmetarn gjorde resterna efter säsongens pistande att det var som en slushig rutschkana i sockersmör. Bara försök tänka er att rulla utför ett högt fjäll i strålande varmt solsken i shorts o linne. Jajemen ta det gånger tusen så bra var det!

Sen tog vi transporten bort till Hummelstugan där vi valde bort Pelikansvängen som definitivt gör sig bättre på skidor än på potentiellt trötta löparben.Vi var faktiskt ute på en rekrunda inför söndagens pass på Workout Åre och behövde hitta en säker descent nedför. Det gjorde vi även om vi nog får deviera från den branta utförsstig som vi smet ned på. Ut i Fjällgårdsbacken kom vi ehuru och sen rullade och skuttade vi ned längs susabäcken tillbaks till Tott.

Helt euforisk! Värre än Loreen! Kom tillbaks till arenan där Thomas, Therese, Marianne, Elina och de andra roddade. Vi tedde oss nog något överspeedade med endorfinerna bubblande Jag är det fortfarande men nu är det så dags att sova så.

Födelsedagskvällen firades själv på hotellrummet med en halv grillad kyckling, blåbärssorbet och naturgodis en massé. Hade lovat mig själv att inte jobba utan titta på skräptv men det blev Babel på Kunskapskanalen. Man är den man är och det är nog inte så farligt med det.

Det bästa av allt efter två toppendagar – är att jag har tre till! Gonatt!

20120524-232504.jpg

Om Annie
10% Ultra. 20% mountains 10% water 10% yoga 10% asphalt 30 % trailblaze. 10% music. 100% love.

One Response to Rektopptur på Åreskutan i sockersmör

  1. Kristin Lundgren skriver:

    Stort grattis på födelsedagen. Låter som du har det helt underbart🙂 Vinka till Hälsingland när du susar förbi på vägen hem🙂 Kram Kram
    ps. inget svar från Lottakåren

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: