Backträning!

Tanken den här veckan har hela tiden varit återhämtning . Jag har ätit vad jag vill, sovit mer och genomfört två lätta träningspass.

Förutom min nerv som är ett riktigt sattyg just nu så mår kroppen väldigt bra. Jag vet att det är lätt att dras med i en längtan efter att träna och ta i för tidigt. Jag har verkligen mentalt gett mig själv 10 lugna dagar där jag lär mig av det jag genomfört.

Uthållighet har jag i kroppen och utmaningarna som ligger för mig är att tackla två toppturer på Skutan i Åre. En för att reka banan och en för att leda ett pass med Magnus på Workout Åre.
I augusti springer jag Axa Fjällmarathon. Loppet som får Lidingöloppet att framstå som en promenad i en krattad manege. Jag har tampats med den där banan nog många gånger för att veta att ska jag in under 6 timmar i Vålådalen så kommer jag få tugga en hel del stigmeter nu och i sommar.

Därför är amen i kyrkan – långpassen på söndagar utbytta mot backar en tid framöver.
Idag- söndag förvisso men första söndagen efter TEC och jag är fortfarande i slapp-mode. Varvar godsaker med blodpudding och mackor och guvetvadannat jag blir sugen på.
Men ut skulle jag och den fantastiska 300-metersbacken som blir brantare i brantare hägrade.
Att slamma fötterna i asfalt i högt tempo kan man passa på att undvika en vecka efter 80 kilometersbataljen då det belastar skelett, senor och ligament rätt bra. Dessa sk avaskulära vävnader har inte så mycket blodtillförsel som muskler och tar längre tid på sig att återställas. Mina muskler är servade med blod som bär på massa näring så har återhämtat sig mycket snabbare.

Dessutom gick det inte så fort på TEC och väldigt lite var asfalt så kroppen känns väldigt fräsch och har så gjort sen min jogg i onsdags.

Att mata backe drar ned hastigheten och tar man bara det lugnt nedför så är det ett otroligt bra stärkande träningspass som ändå är rätt skonsamt.

Jag har rättfärdigat mig nu eller hur?🙂

Nå jag har väl klarat en sju vändor i den här backen med bra teknik förut och planen idag var just sju vändor vilket ger strax över två km backe. Jag genar på vägen ned för idag handlade det om att jobba uppför.

Kände direkt att benen var på jobbhumör. De första fyra rev jag av utan att det kändes. Efter den femte öppnades dörren till ett av husen och en man frågade om jag ville ha vatten? Jag avböjde med ett tack- jag har bara två kvar. Sa jag. Men nej. Efter sju var endorfinerna i taket och jag var tvungen att ta en till. Har man gjort åtta har man slagit sitt rekord och efter TEC finns inget ”nu orkar jag inte mer”. Det finns bara jag kan. Så jag körde två till. Lungorna vände sig ut och in efter den sista och jag pep och flåsade och var lika glad som jag var högt upp. Nedjogg och stretch. Iväg på dop. Ett ton mat.

Jag älskar backträning. Gillar inte backar i lopp men träningen är underbar.
Nu är jag återhämtad. Det blir en vecka till av lättare träning men på lördag sätter jag igång med ett nytt fokus och lite ny träningsinput. Mer om det senare.
Jag har nog aldrig varit så taggad inför något som den träning jag har framför mig. Jag har hittat nyckeln till jag kan rummet. Nu gäller det att ge sig möjligheterna att jobba mot målet. Att planera, förbereda ordentligt. Min styrka! Min svaghet är att jag har mycket annat som jag också vill genomföra med kvalitet.

Men motivationen är på topp.

Här är en bild Ebba tog på oss i kyrkan på kusin Nikkis dop idag.

20120422-181715.jpg

Nu ska jag planera veckan som är sprängfylld av event, Tjejmarathonäventyr, bus och träning!

Ha en fin kväll!

Om Annie
10% Ultra. 20% mountains 10% water 10% yoga 10% asphalt 30 % trailblaze. 10% music. 100% love.

10 Responses to Backträning!

  1. coyntha skriver:

    Jag är imponerad!! Backträning en vecka efter TEC 80 km???!!!! Du är stark!!
    Ta hand om dig ändå ok?
    Vilken fin bild på er!! kram

  2. Ingmarie skriver:

    Var försiktig söta du!!!!!!!!!!Benen är pigga för att du fortfarande är FULL av stresshormoner!
    Jag tyckte inte Vertexbackarna var så farliga.Det var underlaget som tog knäcken på mig. Rötter och stenar är inte mina element…

  3. Ingmarie skriver:

    Kom till mig så gnetar vi i Hammarbybacken tillsammans vet jag!

  4. Nina L skriver:

    En fråga – jag ser att backen från Mälarvägen upp på Rävkullen är exakt 300 m men inte så brant. Tänkte prova den ikväll. Har provat kortare backar förut. Men ska man alltså spurtspurta upp eller mera springa på någons sorts nivå (har ju ingen pulsklocka)? Den backen går inte att gena nerför, så jag antar att lugn jogg ner är ok?

    • Annie skriver:

      Ja den är bra ! Det handlar inte så mycket om att sprinta upp i det här läget, och det är BRA att springa utför/ det sliter mer dock!
      Spring hellre i ett tempo så du kan springa o inte behöver gå, korta av stegen sträck på dig. Tänk på att det är massa backar på lördag så inget backpass senare i veckan! Lycka till !

      • Nina L skriver:

        Tack snälla, jag ska ta ett litet distanspass till bara, några flacka km…😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: