Edsviken, Brunnsviken och väggen

20120323-221143.jpg

20120323-221130.jpg

En sån strålande vacker dag! Skuttade ur sängen så pigg och glad! Här ska springas!
Lufsade iväg på pigga ben till Bergshamra där jag mötte Daniel som springer TEC 100 miles om 3 veckor. Vi mötte i sin tur upp Marcus och Ia vid Ulriksdal o tuffade iväg runt Edsviken. Kändes väl ok men… Jag började ana oråd efter ca 2 mil. Hade ingen ork!. Blev tyst ( ja ett under jag vet). Fick fokusera mig på att hänga med i det trots allt lugna tempot. Inte ont, ingen känning från influensa men bara allmänt orkelös. Som det känns efter 4 timmar. Till slut svarade jag ”mm”, ”hm” ”aha” när jag och Marcus pratade om ditten o datten.

När jag avverkat 25 km fick jag ge mig. Resten fick springa vidare. Jag saktade ned, tog en gel. Hörde vattnet klucka. Njöt i solen. Hämtade lite kraft och fick verkligen känna att JA jag är frisk. Det är inget virus som stökar. Jag är bara urlakad. Jag har inte sprungit ett ”ultralångpass” sen januari och så kom influensan from hell och tog all uthållighet?!

Ja tydligen. Jag hamnade i en brant backe och fick sluta tugga på min macka för gå och tugga var för jobbigt samtidigt. In på en livs, i med en cola och en bulle för det fanns inte så mycket annat. Magen surade och jag slog på lite musik och knatade på. Joggade. Knatade. Efter ett tag gav det sig och jag fick lite ork. Jag var ju på väg mot dagis för sjutton! Så jag tog mig till Haga Forum och hoppade på bussen hem. Landade på 35? 36? km. Jag vet inte. Ont gjorde det. Och mackor ska jag äta hembakta. Jag vet inte om varken för mycket gluten eller laktos är så bra under såna här långpass.

Mina bars var dock en succé- de ska jag baka fler av!

Kände mig urusel och i värdelös form. Men när Ebba kom rusande och skrek ”mamma” och välte omkull mig i sandlådan på dagis då var jag formstark igen. En glass i solen på vår egna uteplats i nya lägenheten (med eftermiddagssol och lä- bingo!), lite lek i parken och en god middag så känner jag mig pigg och positiv igen. Jag har aldrig varit i såhär dålig form så nära ett lopp. För ett år sen hade jag stakat, skejtat och skidat mig genom vintern och syreupptagningsförmågan var på topp. 3 mil var en walk in the park men mentalt är jag starkare i år.

Fick tips om den här hemsidan med träningsprogram för en ultra. Jag gillar tänket med back- to- back även om det är mardröm för mammor som jag. Imorgon skulle jag LÄTT kunna klämma en 12a men hur ska jag hinna det?

Ajländspråbblems. Underbart. Love it. Njuter. 3 veckor kvar. Nu! Tjejmarathonpyssel framför Skavlan.

Ha en fin kväll!

20120323-221159.jpg
Ebba dricker som en utralöpare!

Om Annie
10% Ultra. 20% mountains 10% water 10% yoga 10% asphalt 30 % trailblaze. 10% music. 100% love.

4 Responses to Edsviken, Brunnsviken och väggen

  1. Peter N skriver:

    Nu har du väckt kroppen. Med rätt hormoner på plats går nästa pass lättare.

  2. riotrun skriver:

    Bra där. 27 km efter sjukdom är så grymt. Du är iform, sluta tveka. Håll ut.

  3. Pingback: Långpass i Marathon Mars. | riotrun

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: