Time on my feet

Men hallå! Från en Sibylla vid en OK-mack. Jag sitter ned och pausar lite. Brukar inte göra det men eftersom det här är ett riktigt långt pass och jag har såpass ont i nerven så är jag tvungen.

Man skulle kunna få ett bryt för att den här ”skadan” förstör det ena och det andra men jag vet ju att det bara är när jag matar monotont på asfalt som det blir problem. Terräng går jättebra.
Och det var ju tänkt att vara lite blandad kompott men det tog alldeles för mycket tid att hålla på att läsa karta och leta sig fram så jag tog beslutet att följa gamla Norrtäljevägen. Det är bara asfalt.
Och som ett brev på posten så börjar det skära som knivar i baksida vänster lår.
Jag stretchar och har lärt mig lite trix: pumpa med benet så det kommer ned syre men det ger sig liksom inte.
Blir inte alls lika ledsen och orolig som förut. Det är ingen fara. Men jag måste bli av med det om jag ska springa långt på asfalt.
Plånboken hade jag glömt med men eftersom jag ska springa till en fest ( ja jag vet jag är knasförklarad redan) som
Hjälten ska på så svängde han förbi med frukt och fikapengar mitt ute på vischan. Hurra!
Så nu sitter jag och fikar efter 47 km. Har hållt 6 tempo när jag sprungit och det är helt ok för idag. Nu ska jag mata på längs den här tradiga vägen. 6 mil ska jag väl få ihop iallafall. Sen hoppar jag på en buss till kalaset och tar med mig hjälten hem.

Energimässigt är allt bra. Basen är Perpeteum solids ca 5 i timmen (160 kcal) och så petar jag i mig frukt, bröd, en macka, proviva och kaffe nu. Är väldigt pigg. Det gör bara väldigt ont. Hoppas ni har en fin lördag !

About these ads