Mänskligt

Men hur går det då? Med det här kostprojektet jag har för mig med Maddes hjälp? Jo men det går väl inte så bra! Inte beroende på Madde- nej kosten är jättebra. Det är hon om inte ska äta så mycket som inte sköter sig. Det blir liksom ett projekt för mycket.

Jag äter absolut inte onyttig mat. Jag vet ju hur man ska äta och vad jag behöver. Jag äter väldigt bra och balanserat och ser till att få i mig en massa grönsaker, frukt, bra frukost och äta regelbundet. Men- när jag slitit en hel dag så vill jag gärna ha en massa popcorn. En stor jäkla macka med smör och ost. Inte så ofta något godis eller kakor eller så men just de sakerna tycker jag mig ha förtjänat. Och det gör att då slår intagspendeln över på plus. När jag som nu- dessutom inte tränar så mycket så minskar inte alls hungern utan ligger konstant men jag bränner inte det jag brukar och det stjälper också underskottet till överskott. Allt det här är inga bra ursäkter men det är förklaringar.

Så jo, det ska ni veta. Att jag är ingen ybermänniska. Jag är inte bara full fart, fokus, envishet och prestation. Oftast är jag det. ”Typ A” som det heter. Men alla har sina rum att gå in i där det är kravlöst. Jag gillar att njuta och oftast betyder det god nyttig mat, hård träning, hårt jobb och en känsla av att jag gör det jag vill och får förändring mot mål. Men ibland är det att ge efter för ett mat/sötsug.

Jag beklagade mig för hjälten att jag satt det här målet och det inte går så bra och han bara ” men varför gör du sådär då?” ”Äter den där mackan?” Och jag bara ”jo men jag orkar inte vara så noggrann hela tiden, när jag kommer hem från jobbet/träningen vad det nu är så bara vill jag ibland bara slänga mig i soffan, äta något som inte har något syfte alls i kroppen bara för att det är gott och inte prestera hela tiden. ”Ja men gör det då” säger han med en rätt bra logik.

Men jag fortsätter med planen det kommer bara ta lite längre tid men är sannolikt då mer beständigt.

Det är så mycket att vara bra på i mitt liv: jobba hårt med massa olika spretiga saker, träna hårt när jag tränar, hålla iordning hemma, hålla iordning på en vild växande 3-åring och mest folusera på henne och hålla på med massa annat som jag tycker är viktigt- välgörenhet till exempel. Så jag tänker inte vara så hård mot mig själv på ett område till. Jag fortsätter jobba mot det mål jag har-men jag tänker inte tänka mindre om mig själv om jag väljer att njuta av en stor macka med smör på efter en dag full med hårt slit.

Hänger ni med? Ha en fin fredag. Det ska jag. Först ska jag snora på ett slutrevisionsmöte- mitt sista för säsongen- sitt på den!

Jag har inte ont i halsen och kroppen är som gelé efter AccessRehabMickesbehandling igår ( knak, brak, 5 nålar och lite typ-A person till person prat). Men jag är snorig och seg och det finns ingen mening med att pusha kroppen då. Jag instruerar imorgon och då kommer jag att ta i ändå för så blir det jämt!

Jag unnar mig en lugn vecka, nästan träningsfri. Får massa andra saker gjorda, har börjat andas nere i magen igen och sover som en stock. Jag laddar. Tankar. Hoppas ni gör det också då och då!

20120511-090122.jpg
Nix. Ersätter inte kanelbulle.

About these ads

Om Annie
10% Ultra. 20% mountains 10% water 10% yoga 10% asphalt 30 % trailblaze. 10% music. 100% love.

11 svar till Mänskligt

  1. pladuska skriver:

    Känenr igen det där. jag är oxå jätteduktig på att hålla kosten fram till kvällen då stressen gör sig påmind liksom sömnbristen och då skriker min hjärna efter nåt att snabbt bli pigg/tröstad av!!! I mitt fall mackor! Min bot är yoga+sömn – det får ner stressnivån och gör att sugetU/behovet av mer mat minskar! ha en fin fredag du med!

  2. Wanja skriver:

    Jag förstår precis hur du tänker! Liksom pladuska har jag också samma problem men har äntligen fått det riktigt bra under kontroll med Maddes hjälp även om jag haft lite snedsteg på vägen och motivationen minst sagt dippat en del.

    Men, som jag ser det, du fyller ju på med mycket av rätt saker och fel saker ovanpå. Din kropp har ju bra saker att använda för återhämtning och uppbyggnad, det som blir lidande kan ju vara vikten. Jag åt väldigt lite rätt och gav kroppen väldigt lite att använda sig av utan jobbade på att bryta ner kroppen istället för att bli starkare kan man nog säga, det känns betydligt värre.

    Man måste väga allt emot varandra, man kan verkligen inte vara på topp när det gäller allt, det är lätt att bara fylla på listan med saker man ska vara bra på, men listan kan inte vara hur lång som helst!

    Men, du kanske kan börja i små steg, typ äta en mindre macka eller nåt? En kokostopp istället för en hel låda?

  3. Annie skriver:

    Ja jag håller med er ! Inte så mycket äter kg av stress- det är mer gott och jag är väldigt hungrig.
    Men Wanja!!! Inte äta en hel låda??? Då faller ju hela min livsfilosofi :)

  4. Wanja skriver:

    :)
    En halv då kanske? Blir du inte illamående? Jag har ”alltid” valt fel men jag är grymt dålig på att äta väldigt mycket åt gången, jag jobbar iofs på det men jag tränar med gigantiska broccoliberg.. Det är väldigt dåligt med cocostoppar i mitt kostschema faktiskt.

  5. maramackan skriver:

    Låt det ta den tid det tar och se till att du har energi till att hålla igång dina projekt. Jag har aldrig testat något kostschema men om Fitnesscoachen har scheman med kokostoppar på lager blir jag riktigt sugen!

  6. coyntha skriver:

    Annie, kära Annie! Du kan inte be din kropp mer än vad du orkar just nu. För dig är det viktigt att få den där macka på kvällen eller cocostoppar… så gör det!
    Det blir bara mer stress och ångest för dig. Du är så himla snygg och stark som du är!
    Du äter bra, du äter vad din kropp behöver för att träna, jobba och ta hand om lillan.
    Det kommer, när du har mer tid. Kanske efter Tjejmarathon?
    Det krävs mycket tid för att planera alla måltid och så. Du behöver den tiden för annat just nu.
    Kör på känsla! Du har säkert alltid ett bra alternativ.
    Kram på dig!

  7. Nina L skriver:

    Hahaha jag fick inga maränger eller kokostoppar i min kostplan heller! Disappointed.

    Håller helt med Coyntha, dessutom! Aldrig negativ press och stress!! Den kan så lätt smyga sig på!
    Det är ju så intressant att jag har precis samma samtal med min ”hjälte” (not so very much just nu när han är bortrest en månad – funderar på att skylla behinnan på honom helt och hållet). ”Varför gör du inte bara som du säger att du vill göra?”. Det är frustrerande. Men små små babysteg tycker jag funkar bra. Jag har de senaste tio dagarna ätit mer ”bra” grönsaker än under de senaste tre månaderna… Även om vikten står still så tycker jag mig ändå känna att jag har lite lite mer ork. Kanske.

  8. Fröken Fräken skriver:

    Klokt och tänkvärt. Särskilt det där med att racka ner på sig själv. Eller att INTE göra det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 667 other followers

%d bloggers like this: